Egentligen hade jag tänkt undvika både vågen och måttbandet mellan den 18:e varje månad. Men ibland kan jag inte låta bli. Som idag. Har gått en rejäl intervallmorgoninnanfrukostpromenad, efter att ha varit nästan helt inaktiv i nästan två veckor. Befarade att det i bästa fall skulle visa samma siffror som för två veckor sedan. Men se på sjutton - jag har gått ner flera kilo sedan dess! Nu väger jag lika mycket som jag gjorde som 25-åring. 67,5 kg.

Kul! Tyckte jag. Men så mindes jag plötsligt att det var ju då jag kände mig större än vanligt. Jag brukade ju ligga på 58 - 60 kilo. Så för mig, då, var 67 kilo inte alls bekvämt på något sätt och jag kunde inte ha mina byxor, kände mig rund i ansiktet och allmänt sladdrig.

Idag är känslan tvärtom. Hurra, bara 67 kilo! Känner mig mindre sladdrig, mindre rund i ansiktet och kan börja använda flera byxor som legat länge.

   Det vimlar inte av bilder på mig från 1997-1998. Den här får duga. Ungefär samma vikt, men helt annorlunda kropp. Framför allt smalare armar, ansikte och mage - och mycket smalare höfter.  Den otroligt dåliga smaken att kombinera leopardfärgad, något synlig behå, med en blåmönstrad klänning och mörkrött nagellack, behöver vi inte lägga märke till   

Man kan ju säga att perspektivet ändrats något sedan 1997... för att inte tala om kroppen, efter fyra graviditeter och förlossningar.

För trots att jag väger lika mycket som när jag var 25, så ser min kropp långt ifrån ut som om den är 25. Formerna är annorlunda, fördelningen annorlunda. Konstigt vore det annars!

Man kan också se hur viktig maten är. Eftersom jag inte tränat, men däremot fortsatt äta så bra mat som möjligt (och däremellan både glass, flingor av vete och en hel del vetebröd, fast åtminstone med nyttiga pålägg).

De senaste veckorna har jag ätit extra mycket vitt bröd (t ex Lantbröd med havssalt eller morot). Eftersom jag velat få i mig mycket rå vitlök, har jag gjort vitlökssmör som jag brett på brödet. Det funkar ju inte riktigt med knäckebröd eller väldigt mörkt bröd... så vitt bröd, vitlökssmör av minst två stora klyftor, med tomat och olivolja över, eller ett par kycklingskinkbitar. Så jag har även ätit en stor mängd äkta smör så gott som dagligen. Eftersom jag ändå gått ner lite i vikt under tiden, så visar det väl hur bra det är med rätt fetter. Kan ju inte heller påstå att jag snålar med olivolja på mackorna.

Men nu är det dags att sätta lite mer fart på styrketräningen igen - så nu hoppas jag att jag kanske till och med går upp ett kilo! Det är känslan som räknas, inte kilon. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dag 2 - all over again :D   Kan ff inte göra armhävningarna på fötterna. Måste använda knäna. Idag var det dock strenght and force upper + ultimate abs, så det var inte lika mycket armhävningar... :-p   Igår var jag på vippen att skada handl...

It´s all in the head. Alla hindren för att få till träningen.   Det var svårt nog när jag var en hemmamamma som hade väldigt många timmar per dag att själv förfoga över. Då var det ändå trösklar att ta sig över. Det gjorde jag ju ibland, men ly...

Det har gått en vecka, och jag mår ganska bra utan mitt älskade socker. Fast nog hade jag trott att jag skulle må bättre än så här vid det här laget. Förväntningar - det bästa som finns för att skapa besvikelse och frustration...      Men att j...

Varför "plågar" jag mig själv med att förneka mig de goda sakerna i livet, de där som smakar så underbart sött? Varför "plågar" jag mig med att springa kilometer efter kilometer, trots att svetten rinner och benen värker? Varför "tvingar" jag mig...

Nära-döden-upplevelser i Helvetet. Vilken jäkla pärs! Och än är det inte helt över, men dit tänker jag i varje fall inte åka igen. Inte frivilligt.   Jag visste att jag gillar socker och har svårt att vara utan. Jag visste också att det är...